Mörkt, mörkt och kallt. Trista november. Är det någon gång man ska lämna landet så är det i november, den tristaste av alla månader och det är inte något undantag den här gången. Mörkt redan vid fytatiden. Stackars hundar som bara får vara ute i mörker och inte blir det mycket till aktivitet då heller.

     Jag funderar över att det är ju egentligen vansinne att jobba under dygnets så få ljusa timmar. Jag skulle gladeligen kunna börja vid 4-tiden och hålla på till sena kvällen i ställat, så kan man använda dygnets ljusa timmar till bättre saker än att jobba. Jag tycker visserligen väldigt bra om mitt jobb så det har inget med det att göra. Jag kan tänka mig att många av skolungdomarna skulle gilla mina idéer om arbetstider. Nog om detta.

     Igår slutade jag i alla fall tidigt så jag och grabbarna drog till skogs för spår-, uppletande- och lydnadsträning. Det blev Dinos femte klockrena spår sedan katastroftävlingarna och det känns som om spåret är helt återställt förutom att vi ännu en gång fick med oss alla pinnarna!!! Det där med tio spår före vinteruppehållet ser det nog ut som om jag får glömma eftersom det verkar bli en vargavinter. I skrivande stund är det ett tunt snölager på backen.

     Efter spår och uppletande åkte vi till klubben för lydnadsträning med Maggan och company. Har inte tränat lydnad på ett tag nu så då är det ju extra skoj (tycker hundarna). Testade lite 3:an-moment med Dino igen och det ser nog ut som jag får glömma det helt p.g.a att hun tuggar så vansinnigt på vittringspinnen. När han har en sådan i munnen så tuggar han konstant så det finns ingen möjlighet att klicka eller berömma för det blir aldrig rätt. Ska prova i lugn och ro inomhus och börja med en lång slutapport i stället. På spåret är det inte aktuellt med tugg eftersom han väldig sällan lyfter en pinne utan stannar i stället. Vi hörs!