I lördags var det meningen att jag skulle ha tävlat elitspår med Dino på hemmaplan, men så blev det inte. Dino blev dålig i magen i onsdags, men jag tänkte väl inte så mycket på det. Fast jag tror faktiskt att det var första gången. På träningen på torsdagskvällen var han hur pigg som helst, men på fredagsmorgonen var han riktigt hängig och ville knappt gå ut. Han skulle hem nästan på en gång. Jag slutar ju lunch på fredagarna så jag var hemma tidigt och han verkade lite piggare så jag tänkte att vi ser hur han beter sig på appellplan, men han var väldigt hängig så jag bestämde mig för att lämna återbud. Nu är han i alla fall pigg och kry igen.

     Eftersom helgen blev ledig bestämde vi snabbt att åka till Lena och Ingvar i Ramnäs ännu en gång, mest för att Daffy redan var där. Daffy var nämligen där på "kärlekssemester" hos sin fästmö Klara. Vi fick en helt underbar helg trots blåsten På lördagsförmiddagen följe jag med och tittade på ett jaktprov där både Lena o Ingvar deltog med Jazza och Ollie. Ollie fick ett 3:e pris, men Jazza uppförde sig lite underligt. De har en alldeles perfekt camping på sin tomt, helt inhägnad. För övrigt så väntas Daffy och Klara bli föräldrar om c:a 9 veckor.

P.S Ett stort grattis till Daffys dotter Funny och matte Karoline i Norge som fått ett förstapris på första starten i Elitlydnad!

I lördags var det dags för årets första tävling med Dino Jag tycker han har visat framfötterna den här våren och det känns som vi har kommit vidare. Men , det var nog bara min känsla kanske, för han hade lite andra åsikter.

     Det började lite tokigt redan när vi åkt ut till skogen för där fick jag reda på att mitt spår (nr 7) var förstört , så vi skulle få första reservspåret i stället och vi förvandlades helt plötsligt till startnummer 21 så det blev flera timmars väntan ute i skogen, men vi kom iväg vid 10:30-tiden i alla fall . Åt fel håll givetvis. Spåret gick åt höger och Dino är helt vänstervriden, trots att jag knappast tränar på annat är högerpåsläpp. Däremot så spårade han som en Gud och MARKERADE SAMTLIGA PINNAR utom en som vi missade. Det var första gången i historien, så det kändes bra. Jag skötte mig också bra och var inte speciellt trött efter 1,7km (har GPS i telefonen) på Brattforsheden och god tidsmariginal hade vi också. Men sådana spårmarker är man ju inte van vid predis...! De är helt gudomliga. Det blev alltså 7 på påsläppet och 9 på spåret.

     När vi kom tillbaks till klubben var det plats med skott och det blev dagens enda 10:a. Flera timmars väntan igen och vid 3-tiden var det dags för vår lydnad och då var varken Dino eller jag i högform direkt. Han var fruktansvärt okoncentrerad och lite loj ville hela tiden in i tältet. Ingen nolla, men dåliga betyg. Därefter direkt till uppletandet där han plockade in 3 föremål. Vi slutade på en blygsam placering med 507p (13p från certpoäng) Endast ett cert delades ut denna dag. Synd att det inte hade två grupper som de brukar ha, för då blir det aldrig dessa långa väntetider.

     Nu har jag en tävling kvar med honom i vår. Dino har inte varit inne på en tävlingsplan sedan maj förra året, så han är fruktansvärt orutinerad.

     I söndags körde Camilla lite agility med båda grabbarna och gissa om det var roligt! Hon körde ju agility med Daffy när han var ung, men han kom ihåg det mesta. Hoppas hon kan fortsätta med detta över sommaren då hon ska bo här hemma.

Tog husbilen i fredagskväll och åkte till Ransberg där vi fricampade natt till lördag vid Herrgården. Det var varmt och skönt på fredagskvällen så vi satte inte på värmen. Men på lördagsmorgonen var det nolllgradigt ute och +11 inne och då är det lite besvärligt att lyfta på täcket, men eftersom jag skulle göra något roligt så gick det bra.

     Det var alltså dags för Värmlandstollarnas Workingtest med inte mindre än 71 hundar. Vi var 20 st i Öppen klass där Daffy o jag startade. Provet var uppdelat på 5 stationer och otroligt välarrangerat och då är det ju roligt att tävla. Det fanns ju givetvis vissa klurigheter och det ska det ju göra. Vi började vid:

Station 4 - Dubbelmarkering på vatten. En lite klurig dubbel på strömt vatten där hunden fick gå upp på land och ner i vatten igen flera gånger, d.v.s sådant vi aldrig tränar på eftersom vi inte har sådant vatten häromkring. I alla fall så spikade Daffy markeringarna och fick 19p/20. En härlig början!

Station 5 - Två timmar senare fick vi göra söket. Det låg åtta ute och Daffy tog in sex, men valde att bada i ett träsk på återvägen med en dummy och släppte den, så jag fick dirigera honom tillbaka och det kostade mycket. 12p/20. För övrigt arbetade han utmärkt.

Station 1 - Dubbelmarkering och en dirigering. Han spikade en dubbel med skott och dirigeringen gick kanon, men på återvägen tog han en stor lov ifrån mig, men kom in på inkallning. 15p/20

Station 2 - Dubbelmarkering. En ganska svår dubbel över en bäck och dummisarna var nära varandra. Han spikade den första, men var helt borta med tvåan så den fick jag dirigera honom till. 13p/20.

Station 3 - Dirigering. En ganska lång dirigering som han fixande efter några blås 16p/20.

Summa sumarum: 75p/100 och en 7:e placering av 20 hundar. 2:a bästa Golden (den bäste hade 76p) och äldsta Öppenklasshund - 8 år. Gissa om matte är stolt och nöjd! Både Daffy och jag hoppas på fler Working Test framöver.

Några bilder:    

Översta bilden: Kimmen och Daffys dotter Dina

Nedersta bilden: Hasse, Jan, Daffy, Agneta och Daffys son Eros.

     På lördagseftermiddagen då sommaren hade kommit till Värmland fortsatte vi mot Degerfors och Degernäs där vi hade en fin plats vid Möckeln. Här var det livat värre eftersom Dvärgsnauzerklubben hade en stor cup där jag dömde lydnaden på söndagsförmiddagen. Tyvärr var det väldigt få hundar! Sedan var Daffy med och körde rallylydnad, men tyvärr blev det ingen tävling utan bara prova-på. Så Daffy gick i alla fall en bana bland hundar, folk och jättegoda dofter så det blev bra träning. En bild på spiralen:

Det blev en väldigt trevlig och varm helg och hundarna har fått en uteplats vid husbilden och de ser ut att trivas där:

Vi hörs!  

Nu har Daffybarna varit i farten igen. Dina, Tomthult's Dina on Fire har blivit viltspårschampion. Grattis Dina och Irene!! Så här ser Dina ut:

Dinas syster Funny i Norge har blivit uppflyttad till elitlydnad. Grattis Funny och Karoline! Jag kommer att få träffa dem i Ransäter igen i sommar! Det är verkligen en fröjd att se detta ekipage. Dina och Funny är systrar till Svea.

   Och sist , men inte minst ett stort grattis tilll Eros och Agneta som tagit, jag vet inte hur många, förstapriser i elitlydnaden! Fast nu ska visst Eros satsa mer på jakten. Här är Eros i aktion:

Helgen kommer att gå i hundens och husbilens tecken. Vi drar iväg till Ransberg på fredag för att övervaka ett Working Test på lördag där även Daffy ska vara med. På lördag bär det iväg till Degerfors där jag ska döma lydnad för dvärgschnauzerklubben på söndag förmiddag. Det blir även rallylydnad där Daffy och småhundarna ska deltaga. Vi hörs!