Då är alla tillbaka igen, Millan från Australien och jag från London. Dino är helnöjd med att hans matte är hemma igen. Han är ju egentligen Camillas hund, men jag tar hand om honom. Jag vet inte om jag berättat om Dinos "hälta", men i så fall tar jag det igen. Jag tror det var i slutet av sommaren -10 som han hade "skadat" sig och började halta, men efter de där tusenlapparna för röntgen, metacam etc så blev han frisk igen. Det var då Millan flyttade till Sunne. Nästa gång hon kom hem så började han halta igen, fast på ett annat ben. Så fort hon åkte till Sunne igen så blev Dino "frisk". Så här fortgick det ett bra tag. Dino är ju en smart kille som snabbt lärde sig att man fick all uppmärksamhet om man haltade, i synnerhet från sin matte.

     Vi har haft det jättebra i London trots mycket folk och trafik. Men, det är ju alltid så mysigt att vara i England. Har inte sett många hundar eftersom engelsmännen är hundfolk, och då har man inte gärna hund i storstäder. Några ledarhundar såg jag i alla fall. Millan har varit i Australien i 3 månader utan att se en enda Kelpie. Konstigt!

     Vi är hemma en vecka nu och sedan åker vi till Sälen över nyår-trettonhelgen. däruppe verkar det inte vara värmebölja i alla fall, utan vit, fin snö. Vi hörs!