Äntligen Jullov! Tänk att få vara ledig i två veckor och två dagar. Att få vara med hundarna dygnet runt! Gud så härligt! De sista dagarna har jag faktiskt yttrat mig om att det inte är helt fantastiskt at vara hundägare när termometern visar under 20 grader dygnet runt. På med kläder, av med kläder, ut och frysa etc. Hundarna har vant sig vid kylan och krampar inte alls längre. De goda dofterna tar väl överhanden. Men, några längre utflykter utomhus blir det inte.

     Vi blir kvar här hemma en vecka och över nyår bär det av upp till Sälen och då får vi hoppas att det inte blir smällkallt däruppe för då har man det bättre hemma.

     GOD JUL på Er allihopa!

Nu har vi äntligen varit iväg på årets stora hundevenemang, fast utan hund och som vanligt blev det en trevlig, men jobbig dag. Gunilla hämtade upp mig 03.45 igår morse för vidare transport till Cabby där SKK-bussen hämtade upp oss. Madde skulle också ha varit med, men blev tyvärr sjuk. Stackars Madde!

     C:a 07.15 blev vi avsläppta utanför mässportarna i Älvsjö och vi gick direkt in till Nordiska Mästerskapen i lydnad som började då. Vi var kvar där på förmiddagen och vi fick se samtliga 25 ekipage, fast bara i 5 moment. Ingen höjdardag för svenskarna. Av 25 startande var det 23 BC, en Golden o en Kelpie. Goldenhunden var norske Doubleuse Cloudberry som är helt underbar att titta på. Nu, i skrivande stund är ju hela Nordiska klart och det blev svenskt silver och brons individuellt. Som lag hamnade Sverige trea efter Norge och Finland.

     Resten av dagen shoppade vi och kollade på finalerna. Vissa grupper var ju ganska häftiga att titta på, t.ex avelsgrupperna. Det var även freestyletävling och utdelning av en del priser. Vi handlade inte speciellt mycket den här gången men grabbarna blev glada för massor med ben. 

     Tack Gunilla för en trevlig dag! / Vi hörs!  

'Carpe diem', 'seize the day', 'fånga dagen' whatever... Det är exakt det vi har gjort idag, d.v.s försökt att ta tillvara på dagen då det varit helt normala temperaturer utomhus. Ett par timmar var grabbarna och jag i skogen och på parkeringen vid Gustavsvik. Promenad, fotografering för julkort, lydnad, rallylydnad och uppletande stod på dagens program. Kul, kul tyckte vi alla tre. I morgon är det väl kört igen enligt SMHI. Här kommer några härliga snöbilder från dagen. Eftersom jag tagit dem själv för en gångs skull så är det inga fartbilder (det klarar inte min lilla kamera, men den är i alla fall lätt att ha med i fickan).

Daffy och jag provade vår lycka på utställning igen fast denna gång på lite närmare håll med bara 5 mil att åka, men det blev på en oplogad E18. Söndagar är visst ingen bra dag för snön att falla på!!! Det var SSRKs Värmlandsavdelning som hade sin årliga utställning i ett pyttelitet ridhus på Hammarö. Sist jag var där, c:a 1995 var det i ett stor ridhus i Alster och då fick min Linus en etta med CK.

     Så bra gick det inte denna gången utan jag konstaterade bara igen att det där med utställning inte är något för mig. Daffy, som ju faktiskt är världens snyggaste, fick en tvåa igen och denna gången var han för tunn. Hur ska han annars kunna arbeta! Det här var ju jaktklass. Det var i alla fall en väldigt trevlig domare som sade att han låg mellan en etta och en tvåa och att han var väldigt trevlig. Nog var han trevlig alltid! Så fort han fick en chans så hoppade han och levde rövare som bara Daffy kan trots att han blir åtta i mars. Ska vi inte göra något snart matte!!! Här kommer några bilder från spektaklet:

Jag tror bilderna är klickbara så de blir lite större. Varför ska jag skaffa mig en riktig kamera när andra är så snälla och tar bilder som jag får? Tack snälla Madde för bilder ännu en gång. Madde och lilla Nilla var med som påhejare. Nilla mest för miljöträning och hon skötte sig givetvis galant.

     För övrigt händer inte så mycket förutom att det varit kallt, kallt och åter kallt. Igår och idag helt OK, men nu ska det visst börja om igen. Grabbarna och jag försöker hålla igång så gott det går med lite lydnadsträning och apportering. Nu börjar det blir så mycket snö så appellplan är nog svårjobbad, men jag har ju min Gustavsviksparkering som t.o.m är upplyst på kvällarna.¨

     Om två veckor blir det ett Stockholmsbesök på Stockholms Hundmässa vilket ska bli ett välkommet avbrott i vardagen. Då får vi även ta del av halva NM i lydnad (första halvan). Vi hörs!

Global nedkylning i stället för global uppvärmning vore det rätta uttrycket just nu. Jag gillar inte denna kyla, men det är väl bara att gilla läget som det så vackert heter. Hösten började i mitten av augusti i år så det är val dags för vinter nu.

     I går blev det ingen vanlig lydnadsträning utan vi åkte till Karlstad och träffade Madde och Pernilla med deras fyra Golden: Svea, Nilla , Vilda och Ebba. Vad härligt det såg ut när fem mörka, vackra Goldenhundar drog iväg som en rådjursflock! (Svarten fick vara hemma p.g.a kyla). Vi ägnade en dryg timme åt apportering och jag tyckte Daffy gjorde ett bra jobb. Vi gjorde ett stort sök och några markeringar samt några korta dirigeringar. Småflickorna Nilla och Ebba skulle bara vara passiva och det är ju inte så lätt när matte går och gör något skojligt med syrran. Daffy gillade verkligen att vara tuppen i hönsgården!

     När vi kom in i värmen hos Madde var det dags för klippning av Daffy. Pernilla har nyss gått trimningskurs så hon fixade till Daffy på nolltid. Han satt med en stor IKEA-råtta i munnen nästan hela tiden. Jag hade givetvis glömt kameran, men Madde kanske fick någon bild på Daffy och råttan. Tack snälla Pernilla och Madde för detta!

     Ska iväg till skolan alldeles strax för vi har Öppet Hus och då blir vi lediga på måndag i stället. Vi hörs!

     Nu har jag fått några bilder av Madde:

     Foto: Madeleine Gustavsson

Mörkt, mörkt och kallt. Trista november. Är det någon gång man ska lämna landet så är det i november, den tristaste av alla månader och det är inte något undantag den här gången. Mörkt redan vid fytatiden. Stackars hundar som bara får vara ute i mörker och inte blir det mycket till aktivitet då heller.

     Jag funderar över att det är ju egentligen vansinne att jobba under dygnets så få ljusa timmar. Jag skulle gladeligen kunna börja vid 4-tiden och hålla på till sena kvällen i ställat, så kan man använda dygnets ljusa timmar till bättre saker än att jobba. Jag tycker visserligen väldigt bra om mitt jobb så det har inget med det att göra. Jag kan tänka mig att många av skolungdomarna skulle gilla mina idéer om arbetstider. Nog om detta.

     Igår slutade jag i alla fall tidigt så jag och grabbarna drog till skogs för spår-, uppletande- och lydnadsträning. Det blev Dinos femte klockrena spår sedan katastroftävlingarna och det känns som om spåret är helt återställt förutom att vi ännu en gång fick med oss alla pinnarna!!! Det där med tio spår före vinteruppehållet ser det nog ut som om jag får glömma eftersom det verkar bli en vargavinter. I skrivande stund är det ett tunt snölager på backen.

     Efter spår och uppletande åkte vi till klubben för lydnadsträning med Maggan och company. Har inte tränat lydnad på ett tag nu så då är det ju extra skoj (tycker hundarna). Testade lite 3:an-moment med Dino igen och det ser nog ut som jag får glömma det helt p.g.a att hun tuggar så vansinnigt på vittringspinnen. När han har en sådan i munnen så tuggar han konstant så det finns ingen möjlighet att klicka eller berömma för det blir aldrig rätt. Ska prova i lugn och ro inomhus och börja med en lång slutapport i stället. På spåret är det inte aktuellt med tugg eftersom han väldig sällan lyfter en pinne utan stannar i stället. Vi hörs!

Så är det nu, Svea och Nilla, för Svea har fått en lillasyster, en helt underbar liten tjej från mina goda vänner på kennel Wood and Water. Svea känner sig mest förolämpad för tillfället, men det går över. Jag följde med Madde i fredags och hämtade detta Guds underverk, som dessutom är Daffys systerdotter (halvsyster). Sveas farfar är Jeff som är morfar åt Nilla, så Nilla och Svea blir nästan som kusiner. Det finns likheter i utseendet. Här har vi underverket sm nu är 6 månader.

För övrigt har det varit relativt lugnt på hundfronten. Det var ju tur att jag fick tre spår veckan innan för sen kom ju snön och det är ju inte mycket att spåra i för då behöver jag ju ingen hund. Jo, jag brukar faktiskt gå något snöspår, för då ser man bättre hur hunden spårar, d.v.s hur nära eller långt ifrån spårkärnan han är. Hoppas det inte kommer någon mer snö nu. Det är alldeles för tidigt. Vid hörs!

Kolla in på den här länken så får Ni se vad Madde satt ihop på Daffy o Dino. Bilderna är från gårdagen. Dino spårar och Daffy letar dummies.